Träningen trappas ner

Semestern har präglats en hel del av cykling (tack Linda) och för att det inte ska ta hela dagen i anspråk har jag försökt ta mig upp på morgonen (semestermorgon) och sedan kört i ca fyra timmar. I bland mer och i bland mindre men ambitionen har varit fyra timmar om dagen. Ett par vildagar har jag förstås haft. Idag har jag avklarat det sista långpasset före Tour of Jämtland som börjar på onsdag nästa vecka. De kommande dagarna blir det lite kortare pass med lugnt tempo och ett eller två intensivare pass för att hålla kroppen igång så att den inte somnar. Sedan är uppladdningen genomförd och det är "bara" tävlingen kvar.

En trevlig sak med cykling, semester och husvagn är att jag får möjlighet att cykla på många nya vägar vilket är en förutsättning för mig för att jag ska klara av lite längre pass. Raksträckorna i Norrland skulle knäcka mig direkt under ett långpass. De duger till att köra intervallpass på tempocykeln men icket till några längre pass.

Formen då? Ja, den tro jag är på på G. Faktiskt!

Ovanligt möte på dagens cykling

Skickat från min iPhone

Semester BIG time

Jag vill gärna tro att jag är rätt bra på det här med att ha semester. Träning på fm och nåt kul, nåt gott eller bara slapp på em. Nu har vi kommit till Norrköping med husvagnen och i dag blev det en sväng med Linda och Pirac i cykelvagnen ner till Söderköping. Vägen dit var på en riktigt, riktigt fin skogsväg med mestadels grus. Sista milen åkte vi längs Göta kanal där vi mötte flera segelbåtar. Jag kan lugnt konstatera att båtarnas kaptener var betydligt trevligare än många bilister som jag möter på vägarna.

Träningen rullar på men det blir mestadels lite längre pass och några intensiva kvalitetspass är det gles mellan. Kan liksom inte motivera mig till det, tyvärr. Tröstar mig med att dom hjärncellerna behöver jag ha kvar till racen och till vinterns trainerpass.

Bloggskugga

Semestern har pågått i en vecka nu vilket märks på mitt datoranvändande vilket slår negativt på bloggfrekvensen. I morgon avslutas U6 med en kort tempoetapp på ca 17 km och för min del har det varit tuffa dagar. Benen var trasiga när jag kom och fem dagars hårt tävlande (eg fyra plus prologen) har inte gjort saken bättre. Jämfört med förra året upplever jag att farten i klungan är högre och dessutom är sista linjeetappen både längre och hårdare med en extra backe och ett grusparti som var nära att skaka sönder både mig och cykel. Cykeln gick förresten sönder precis när vi skulle gå ut på det femte och sista varvet. Plötsligt kunde jag bara få i lättare växla och inte de tyngre och det fanns inget annat att göra än att bryta loppet. Senare felsökning visade att en fjäder har gått av i växelhandtaget.

Efter U6 är resplanen oklar men en sak är säker: Mina ben tänker ta semester.

Träning och slitna ben

Mina ben har varit riktigt under isen sedan SM men jag beslutade mig ändå för att köra några pass i veckan för att trötta ut benen ordentligt. Nu närmar det sig semesterföreberedelser och planering inför U6 om en vecka vilket betyder att träningen kommer att få en lägre prioritet för att vi skall komma iväg. Närmaste dagarna räknar jag med väldigt lite cykling men förhoppningsvis blir det med pigga ben som jag anländer till Tidaholm och U6.

Har tittat lite på årets etapper vilka verkar likna förra årets undantaget sista linjeetappen som verkar vara både mer kuperad och betydligt längre. Så det finns en poäng med att komma dit med pigga ben för efter 6 dagars cykling lär benen vara slitna.