Att sätta mig på cykeln utomhus 2 timmar eller mer i höstmörkret och blött utomhus triggar inga positiva känslor hos mig (läs: är svintrist). Att stiga upp och cykla tidigt på morgonen och i stället få möta det lilla ljus som finns är betydligt trevligare. Jag drog den slutsatsen i morse men som en kontrast tänkte jag ändå ta en runda i höstmörkret nu. Lungt och fint! Precis som i morse. Inte hårdare än att benen är superpigga och 100% redo för att mosas i morgondagens fyror på trainern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar