torsdag 27 juni 2013

Film från SM


Ännu en snygg film från ODEX

De svenska linjemästerskapen på landsvägscykel

När jag googlar runt bland cykelbloggar så märker jag att det skrivits både en och två rader om detta lopp redan och jag räknar kanske inte med att tillföra några stora informationsmängder. Det jag kan tillföra förstås är min egen upplevelse för den är det ju bara jag som har tillgång till.

Banan bjöd på två backar vara en lite flackar och en lite brantare. Branta backar är inte min melodi så redan före loppet anade jag lite oro för den. Den flackar backen kände jag mig inte så orolig för däremot. Efter första varvet av 13 så fick mina orosandar vatten på sin kvarn när jag hängde som en slips i svansen på klungan på toppen av backen. Inte hela världen tänker kanske någon. Nä, inte om det varit en platt och bred fortsättning på banan men nu var det i stället utför och genom Åstorp vilket gav scenariot likt ett GP-lopp med den gummisnoddseffekt som uppstår längst bak i klungan.

Varje varv upprepades detta vilket utarmade mig på krafter ordentligt. Att det sedan gick i maklig eller normal fart hjälpte inte ås mycket faktiskt. Det var denna del av banan som till slut gjorde att jag åkte av när det var fyra varv kvar. Då hamnade jag i ingemansland men blev ganska snart ikappkörd av en grupp som bl.a. bestod av Wieselblad som hälsade lite glatt när dom kom i kapp mig. Möjligen med en liten skvätt ironi eftersom jag tror att vi båda var trött och sliten samtidigt som vi var avhängda vilket aldrig är kul.

När jag passerade målet med 3 varv kvar lekte jag med tanken på att bryta. Jag var trött och inget mer roligt skulle hända i loppet utan det återstod bara att masa sig runt de sista 4,5 milen. Men så vet jag att jag skulle avsky mig själv om jag bröt för om jag startar en tävling så gör jag det för att gå i mål. Alla starter kan inte bli lyckade och det duger inte att kliva av om det inte blir som jag tänkt mig innan start. Det kan inte alltid vara solsken och blå himmel men jag är ändå nöjd över att ha slutför tävlingen och fått en målgång, för det är var min första på linjeloppet.

Det kan inte alltid vara solsken
 
Vy över Helsingborg
 

måndag 24 juni 2013

Dom svenska mästerskapen

Gick av stapeln förra veckan i Åstorp utanför Helsingborg. Torsdag innebar tempolopp och jag startade sjua från slutet. Har ju i praktiken ingen betydelse var jag startar så länge som det inte är först eftersom jag inte får några tider på dom övriga cyklisterna.

Var osäker på min egen form som mest vacklat senaste veckorna och ljusglimtarna har varit få. Banan hade jag rekat i bilen dagen innan och konstaterat att det skulle bli ett krävande lopp. En lite längre backe i början av banan som sedan fortsatte med vindar och böljande terräng. Inte någon bana som passar mig men faktiskt en utslagsgivande och rättvis bana.

Under loppet försökte jag ta det lite varligt i början men den inledande backen gjorde att jag drev upp tempot och förmodligen öppnade jag hårdare (för hårt) än jag brukar göra. Försökte som vanligt att hela tiden ligga på och fokusera på att loppet. Märkte på snittfarten att det gick långsammare än vanligt och jag tror att den till slut blev precis över 43 km/h. Gustav Larsson som hånade oss andra berättade att han haft en snittfart på 48. Resultatmässigt blev det en 23:e plats vilket är min sämsta hittills så jag är varken nöjd med prestationen eller resultatet.

Linjeloppet tänkte jag återkomma senare med.

onsdag 12 juni 2013

Tävlingshelg

Då är en intensiv tävlingshelg till ända med lite blandade resultat och formbesked. Inledningen på tävlandet skedde i Östersund och Jämthjulingen som var ett kort lopp på 4 mil. Direkt efter start kände jag att kroppen var precis lika kass som den varit senaste veckorna och jag kämpade på efter bästa förmåga. Hopade över spurten och rullade i mål som trea efter Kalle Walleij som tog segern.

Fredagen innebar resa från Östersund till Arlanda som bjöd på GP-lopp ute på en av testbanorna som finns på Arlanda. En kort slinga som vi körde runt på i ganska hög fart under 29 minuter. Åkte mest med långt bak i klungan eftersom jag inte ville risker något. Ändå var jag nära att dras med i en krasch som inträffade mitt på den 50 meter breda målrakan. Rullade i mål med klungan och var nöjd med att ha fått intensiva 30 minuters cykling.

Lördag innebar Luma GP för de flesta i Fuji Racing Frösö IF men för mig och Kalle Walleij innebar det tempolopp i Köping. SÅ efter att ha skjutsat några av ungdomarna till starten för Luma GP så drog vi till Köping. Ett 25 km långt tempolopp som gick på en smal, slingrande och böljande bana som jag aldrig lyckades hitta något flyt på. Kämpade ändå på ordentligt och slutresultatet blev en andra plats, 40 sekunder efter Gingsjö som förstås inte helt oväntat vann.

på söndag var det så dags för Falkenloppet som vid det här laget har blivit lite omtalat på grund av några tråkiga olyckor. Även elitklungan råkade ut för ett par incidenter och den första redan efter ett varv när klungan mötte en bil och eftersom det var för många cyklister i vägen för bilen så tog bilisten till slut sitt förnuft till fånga och styrde in i vägräcket och dess betongpelare i stället för några trikåklädda cyklister på deras plastcyklar. Här är jag faktiskt kluven om hur jag borde reagera. Så klart är jag tacksam för bilistens val men varför körde den så fort och varför var vi så dåliga att flytta på oss till höger sida av vägen? På en sån smal och krokig väg med många krön vill jag påstå att det krävs lite  extra av arrangören i form av en aktiv förpatrull eller polis. Nu var så inte fallet vilket också ledde till en del olyckor med bilister vilket är tråkigt av flera skäl. Som cyklist förväntas jag följa trafikreglerna även på tävling vilket bland annat innebär att färdas på höger sida av vägen. Det gör vi inte alltid. Å andra sidan stannar vi heller aldrig för stopptecken under tävling men jag tror ändå att vi egentligen borde göra det av samma anledning. Hur som helst är det alltid tråkigt med olyckor och förhoppningsvis blir det förbättringar till nästa års arrangemang så att vi i alla fall slipper olyckor med övrig trafik.

Tävlingen då? En grupp kom i väg ganska tidigt i loppet med Kalle Walleij från Fuji Racing så jag kunde sitta ner i sadeln i täten på klungan för ge gruppen lite extra försprång. Som alltid när det går för saskta i klungan blir det utbrytningsförsök och jag gick med i några i hopp om att få en bekväm resa längst bak i gruppen eftersom Kalle fanns med längst fram. Efter några misslyckade försök som blev inhämtade beslutade jag mig för att sitta ner lugnt och fint i sadeln hela vägen in till mål för att inte (för ovanlighetens skull) tömma mig helt på krafter eftersom det stundar ett SM nästa vecka (tips till Tom Wieselblad). Efter knappa tre timmar rullade jag i mål i andraklungan som var ca en minut efter en ganska stor första klunga där Kalle inte riktigt orkade följa täten ända in i mål. Lagom trött för en gång skull.

Nu väntar mestadels lättare och ett par hårdare pass inför SM-tempot på torsdag nästa vecka.

onsdag 5 juni 2013

Jag blir så matt

Kolla in senaste inlägget på http://cykelbloggar.blogspot.se/2013/06/sjukt.html

Många verkar tro att cyklister är ett eget folkslag. Ta tex inlägget från Nils Lindroth som tycker att cyklister tar sig själva på för stort allvar etc. och att cykeln använder man ju bara när man har varit på krogen. Och då undrar jag, är han inte cyklist då även fast han cyklar från krogen? Stenmark insåg tidigt detta fenomen att "Hä inte lönt att förklara för dem som inte begrip". Han kunde mer än att åka slalom min gamla hjälte.

tisdag 4 juni 2013

Jakten på den försvunna formen

Uppdraget att hitta formen går inte riktigt som jag hoppats på. Efter den tidigare förkylningen har jag lagt fokus på att köra så många högintensiva pass som kroppen och knoppen mäktar med. För att få lite extra skjuts till knoppen besökte jag gamla kamrater i Norrbotten i helgen och en träningshelg som Per Nilsson arrangerat.

Lördagen inleddes med 7,5 mils cykling och för att få till det lilla extra hade vi dessutom en mållinje som alla villa vara först över. Direkt efter start drevs farten upp och snittfarten låg länge runt 40 km/h. Min egen form var långt från den normala och jag blev också avhängd en stund och fick jaga ikapp första gruppen som vi kom ikapp någon mil före mål. Pulsen var sky high hela loppet och även en lång tid efteråt. Efter att ha inmundigat ett skrovmål på Grillen i Älvsbyn tog vi en runda på dryft två timmar i lite lugnare fart.

På söndag var det kallt och regnade vilket kanske var en anledning till att storleken på gruppen som ville vara med och cykla hade reducerats till ungefär halva styrkan jämfört med lördagen. Icke desto mindre fick vi till ca två timmar med blandade intervaller och det lät som att vi alla var väldigt nöjda med upplägget.
I går var det måndag och tidstempo med Gimonäs CK. Min tid var precis som vanligt drygt 28 minuter vilket indikerar att jakten på den försvunna formen fortsätter.

Till helgen är det dags för en tävlingsturné som inleds i Östersund på torsdag, Arlanda på fredag, Köping på lördag och Nynäshamn på söndag. Återkommer med rapport efter helgen.


Stora klungan från lördagens träningslopp fångad på bild av http://lindback.blogspot.se/