I'm a distriksmästare i tempo

Jodå, jag tog hem mästartiteln i distriktet och jag tror att det var min första faktiskt. Det var rätt få startande i elitklassen, faktiskt bara me myself and I men vadå: Alla var kallade och jag vann :-)

Arrangören Piteå CK bjubbade på kanonväder med säkert 20 eller fler grader och lätt solsken.  Banan bjöd på ordentlig stigning upp till vändet och sista km var det en ordentlig ståbacke. Den var roligare åt andra hållet på vägen hem.

I begynnelsen av cykelkarriären hade jag en tendens att inleda loppen för hårt och jag tror att jag gjorde lite av det misstaget också i går. Förutom NM förra helgen har ju inte kört något lopp sedan SM på midsommarafton så tävlingsivern var betydligt större än vad den normalt är denna tid på året. Snittfarten blev ytterst blygsamma 43,5 men det skyller jag på den tuffa banan och jag tycker det var ett bra lopp och att det är på väg i rätt riktning. Resultaten hittar ni här

Masters WM och distriksmästerskap

Fick precis ett sms från Tom Pietilä att han blivit 6a eller 7a i spurten på linjeloppet och var nöjd över det. Tycker jag låter kanonbra med tanke på att vi norrlänningar inte är så vana att kriga i stora klungspurter vilket jag antar att det var för Tom.

I morgon är det distriktsmästerskap i tempo i Piteå. 30 km ska avverkas och om jag har gissat rätt på bansträckningen verkar det stiga ca 150 meter till vändet. Kommer att lämna disken hemma och köra med Stinger 90 bak och antingen Stinger 60 eller Stinger 90 fram. Jag hoppas att formen har fortsatt att stiga men jag har ändå inga förhoppningar om något kanonlopp. Men en liten ljusglimt skulle jag uppskatta i mörkret.

Återkommer med en rapport till veckan.

Norrländska mästerskapen

Gick ju som bekant av stapeln i Härnösand som genomförde ett alldeles lysande arrangemang. En tempobana med varierande motlut och efterförljande utförslut gjorde att det aldrig blev tråkigt. En riktigt rolig bana helt enkelt.

Vad gäller rmin egen cykling var det tyvärr inte mycket att ringa hem om. Blem omkörd av Tom W strax innan vändningen och sedan spenderade jag en mil eller två på att försöka lista ut när jag senast blev omkörd. Kom fram till att det nog var i Kiruna för fyra år sedan när Tomas Åberg blåste om mig i så hög fart att jag var säker på att det var en  bil som körde om mig. Men efter har jag varit lyckligt förskonad över så tråkiga händelser. Att Tom körde ett kanonlopp räcker tyvärr inte som tröst men cykelkroppen var inte att känna igen och pulsen gick på rött så fort jag försökte köra på lite. Får glädjas åt Toms lopp och att jag inte hade några känningar alls i knäet efteråt.

Linjeloppet var en enda stor sällskapsresa med några utbrytningsförsök, ffa av Tom W som direkt fick hela klungan efter sig. Försökte själv ett par ggr men med det klena tryck som jag har i benen nu var det dömt och misslyckat redan på förhand. Var nog mest för att hitta på något roligt i klungan. I spurten försökte jag aldrig att ta mig fram till någon frontposition utan nöjde mig att trampa i mål med klungan.

Tävlingsdags

Som Tom Wieselblad redan upptäckt är vi hela 3 stycken tappra cyklister i seniorklassen på tempoloppet på NM i morgon. Vet inte om jag rokar kommentera det mer. För egen del har det inte så stor betydelse att det är få startande när det är tempo men desto tråkigare för arrangören. Om vi har få cyklister i norrland så har vi ännu färre tävlingsarrangörer. Tycker det är trist att så få ställer upp när vi för en gångs skull har en tävling i Norrland.

Körde ett pass med några gimonäsare i går runt Gräsmyr och innan jag var hemma igen stod klockan på nästan 3 timmars cykeltid. Försökte köra på hårt under passet men kände mig aldrig speciellt stark vilket snittfarten också bekräftade. Nåja! Jag är mest glad att kunna cykla igen. Formen får komma till nästa säsong hoppas jag.

Nu hoppas jag verkligen på en regnfri helg så blir det säkert jobbigt och kul :-)

Bird is the word

Tillbringade större delen av lördagskvällen framför TV6 som hade en långkörare med Family guy och så visades en klassiker när Peter fastnar för en viss låt. Warning! Den har en tendens att fastna på hjärnan.

Testrunda

Har som sagt knappt cyklat sedan SM under midsommarhelgen pga diverse åkommor. Har kört några pass i veckan och sett på snittfarten att den inte varit så hög som den annars brukar vara. Inte alls så konstigt men ändå ett konstaterande.

Passade på att provtrycka vår tempobana (21 km) här i Umeå för att få en jämförelse på hur mycket jag har tappat jämfört med försommaren. Även om jag inte hade nummerlapp försökte jag ligga på ordentligt och tiden blev väl ok iaf. Ingen katastrof utan ung vad jag hade hoppats på under rådande förutsättningar. Kände ingenting av min knäskada vilket ändå är det viktigaste och ett skönt besked.

Såg på nybynsik.se att Per Nilsson van Älvsbyn runt. Har inte hunnit prata med Per men med tanke på att han är en spurtkanon så gissar jag att han vunnit klungspurten. Grattis Per!

Trevlig sammanstötning

Var på Biltema och köpte tvättlappar som är helt överlägsna för att rengöra cykeln med. Eftersom det inte finns Biltema i Kiruna hade jag som vana tidigare (när jag bodde i Kiruna) att köpa på mig en hel bunt förpackningar men nu när jag bor i Umeå (och dessutom nära Biltema) är det enkelt att springa in och köpa en förpackning eller två. På väg ut ur butiken springer jag på Janne Eriksson (Kiruna) som tillsammans med familjen är på väg hem från VSM och givetvis passa på att gör ett stopp på BT och fylla upp en kasse med tvättlappar.

Vi utnyttjar det unika tillfället (som det faktiskt är att vi springer på varandra av en slump) genom att fortsätta mötet med familjerna över en morotskaka och en kaffe på   kaffé Victoria. Janne gick på min rekommendation och provade chokladtoscan och det verkade inte som att han blev besviken. Blev en hel del cykelsnack (förstås) innan vi skildes åt.

Annars blev det en lugn dag utan cykling men lite pyssel hemma och en lugn prompis med Pirac (hunden). I morgon hoppas jag att knäet har blivit ytterligare lite bättre så att jag kan komma ut på en lugn tur.

Såg att David snodde mitt bandrekord på tempoloppet i Jämtlandsserien i går. Rackarns... Kan inte ge honom en hedersvärd utmaning i år men nästa år, då jäklar...

Säsongen 2011

Träningsmässigt är det långt till säsongsavslut men tävlingsfronten blev det inte mycket av denna säsong. Feberinfektioner, förkylningar och överbelastning har dominerat sedan början av juni. Har egentligen bara haft ett par träningspass sedan SM-tempot före midsommar och formen är förstås helt bortblåst.

Verkar som att knäet som varit inflammerat har börjat läka och jag har kunnat köra lite lätt cykling och det känns väldigt roligt och skönt. Trots att det har varit kyliga pass med långa fingrar och ben. Försöker få tid hos någon knäspecialist för att få en bedömning av knästatus innan jag börjar brassa på ordentligt men det verkar sitta långt inne med vårdgaranti och allt.

För mig var Tour of Jämtland säsongens huvudmål på cykelfronten och när jag i sista minuten beslutade mig att avstå pga av knäet hängde läppen långt ner en lång stund efteråt. Det finns säkert en ny upplaga nästa år men åren går och jag blir knappast yngre till nästa år heller. Sånt är livet och mycket värre saker händer runt om oss hela tiden.

Såhär sista dagarna på semestern kan jag konstatera att den varit helt perfekt (förutom knäskadan förstås) och jag känner mig redo att möta hösten. Rätt var det är sitter man där på trainern och dreglar sig igenom intervallerna och tycker att det är rätt ok.

Nu ska jag svulla tachos :-)

Still alive

Eftersom jag inte kan cykla pga av ett inflammerat knä blir det lite svårt att fylla en cykelbolgg med vettigt innehåll. Har iaf cyklat två dagar lite lätt nu och även om knäet är svullet. Tävlingssäsongen är rökt men det känns ändå skitkul att kunna cykla igen. Jag får återuppta bloggen igen nu när jag verkar kunna komma igång med cyklingen.