Att vintercykling kunde vara så kul

Cyklisten i mig hade en tung stund i fredags när jag tvingades inse att kroppen hade fått för mycket träningsstryk och bara vägrade att svara. Hur mycket jag än försökte trycka på med skateskidorna gick det inte att få upp pulsen till en anständig nivå. Avbröt, deppade och tog ordentlig vila hela helgen med ryggläge, film, vin och jordnötsringar i orimliga mängder.

Måndag och vilopulsen har iaf närmat sig en rimlig nivå även om den fortfarande är för hög, så vila vore nog det klokaste. Men... Så visade termometern bara 2 grader av den kalla sorten och eftersom jag inte har cyklat utomhus sedan september kunde jag helt enkelt inte låta bli att sticka ut en sväng på lunchen.

Och tänk så kul det var att få sträcka på benen även om det inte var någon värme för kortbyxor och solbrillor så var det tillräckligt varm för att hålla värmen. Som en ko på första grönbetet tänkte jag och hade det inte varit för att jag blivit flintis på gamla dar så är jag säker på att håret skulle ha fladdrat i fartvinden. Som en solig sommardag (nästan).

Efter att ha tvångsvilat över helgen måste jag nog inse att det finns en anledning till att man har veteranklasser. Det kommer en tid när kroppen inte klarar samma intensiva träning som tidigare. Nu hoppas jag bara att jag lyckas lära mig något av detta och lyckas lägga om träningen så att den är mera anpassad till verkligheten.

I väntans tider

Har fortfarande inte fått något besked när min nya linjecykel kommer att landa i Kiruna. Inte för att det brådskar direkt men det är ju kul med nya grejer.

Kanske måste ta och efterlysa pärlan.

Hellre vardagsmat än kanonmat

För någon vecka sen var jag kanonmat på 390 W men idag klämde jag till med mina 5 tior så det stänkte om det. Känns inte som att 2-3 ggr uppfyller begreppet vardagsmat men nog känns 390 W mer överkomligt nu än bara för någon vecka sen. Fast nog får jag klämma några till innan det kvalificerar sig som vardagsmat. Men å andra sidan är tricket att ligga utanför komfortzonen vilket egentligen betyder att så snart 390 W blir vardagsmat är det inte längre träning och då måste motståndet ökas. Planen var att kunna öka till 400 W 1:a februari men förkylningen har skjutit på planen en månad framåt så jag hoppas kunna realisera ökningen senast 1:a mars i alla fall.

Pirac (alias Pirre Päronpung) är piggare och munnen verkar läka riktigt fint. Han får blötlagda kulor nu för att munnen skall läka snabbare. Det får nog gå någon vecka till innan vi kan gå tillbaka till dom vanliga hårda torrkulorna.

I'm back

Åkte på den traditionsenligt julledighetsförkylningen och som traditionen bjuder sitter mina förkylningar i flera veckor. Läste på webben i något som skulle likna en vårdguide och där stod det att om förkylningen inte läkt ut på en vecka så sök vård. En vecka! Som bäst läker mina förkylningar ut på 2 veckor men 3 är nog mer normalt. Denna gång tog det precis 4 veckor innan jag fick tillbaks krafterna.

Var var tvungen att sätta mina ben på prov direkt så jag laddade på med 5 st tior på 390 W och jag kan berätta att det inte var mycket ström kvar på sista intervallen. Men det gick :-) Så nu är jag alltså tillbaks där jag var för 1 månad sedan. Ska försöka att inte bli stressad och träna lite extra för att hinna ikapp det man förlorat. Har ju hört talas om knäppgökar som försökt med det.

Min Lapphundskamrat sedan snart 10 år har dragits med lite tandproblem några år. Veterinären uttrycker det som att han är allergisk mot sina egna tänder vilket så klart ställer till uppenbara problem. För ett år sedan fick vi dra några tänder för att tandköttet hade dragit sig tillbaka och idag var det dags igen. Inte lika allvarligt denna gång men eftersom han börjar bli till åren vill jag inte vänta för länge med åtgärden eftersom han behöver sövas och det är slitsamt för en gammal hund.

Nu har det gått ca 8 timmar sedan narkosen och han är fortfarande helt under isen och orkar inte stå på benen. Känns inte helt ok. Hoppas att han kryar på sig under natten.

Många varv blev det

Nu är träningshelgen i Arcushallen genomförd och vi var 15-20 stycken båda kvällarna och som vanligt var Nybyns deltagare flest. Det blev många varv på den 380 meter långa banan men det är ändå både bättre och roliga träning än att nöta på trainern.

Erik och Stefan från Nybyns har komponerat ihop denna sevärda video från helgen och jag tar mig friheten att lägga ut den här.

Inomhuscykling i Arcushallen

Till helgen bjuder Luleå CK till inomhuscykling i Arcus-hallen som har en löparbana man kan cykla på. Jag är inte helt säker på hur lång den är men jag vill minnas att det rör sig om knappa 400 m. Med linjecykeln kan man ligga på i kurvorna men kör man på ordentligt med tempocykeln så är det väldigt spännande i kurovrna om pedalen ska ta i eller om det ska gå bra. Tidigare år har vi kört lite race men i år tror jag att dom flesta vill passa på att få lite tid i sadeln. Vi får se, de som är där får bestämma.

Många passar också på att prova ny utrustning som som inte hunnits användas. För egen del har jag inte fått den nya linjeraketen så det blir att damma av en gammal trotjänare

En bild från förra årets träning i Arcushallen då jag tror att vi var 20-25 stycken cyklister som hade samlats. Också ett litet avstamp för den kommande säsongen.

Ut med Julen

I går kände jag att det var dags att städa ut julen för i år. Något cykelväder eller annan utomhusaktivitet är det inte läge för just nu. Har varit kallt i flera dagar och inte verkar det vilja släppa heller.

Tidigare i veckan bokade vi hotell till Mallisresan i april också. Verkar vara prisvärt boende som ligger efter stranden i Palma och bara någon km från flygplatsen. I år kommer vi att bli några fler än förra året och just nu verkar det som att vi blir sju stycken som sluter upp. Vi kommer ner vid lite olika tidpunkter och stannar lite olika länge men under en vecka är vi alla sju tillsammans. Blir fantastiskt trevligt.

På tal om (h)jul så har vi haft lite mailväxling huruvida det funkar med kolfiberhjul på mallis eller om det sätter käppar i hjulen för cykling i bergen. För egen del känns det lite surt att kränga på ett par plåthjul i stället för att köra på kolfiberhjulen som följer med cykeln. Men å andra sidan är jag rätt säker på att jag kommer att ångra mig om jag åker ner till ön utan ett par plåthjul. Jag vill ju kunna köra i bergen varje dag och om det börjar regna blir det inte kul med kolfiber...

Nu är det dags att inhandla lite lördagsgodis :-)

Jag tyckte jag såg solen...

Idag var horisonten gul i stället för röd och dom som säger sig veta menar att när den är röd är det en synvilla men när den är gul: Ja då är det verkligen solen som är på väg tillbaka till Kirunaland. Nu vänder det :-)

Gott ny å allt det där!

Märker att jag har pinsamt lite att skriva om när jag är sjuk och inte kan träna. Så kanske det är till viss del fast det är mest julen och ledigheten som gjort att jag inte hängt så mycket framför datorn.

Förkylningen börjar ebba ut men som vanligt tar det minst 2 veckor innan den läkt ut och man kan börja gå på för fullt igen. Min styrketräning ser lite annorlunda ut i år jämfört med förra året då jag körde tung styrketräning för att bygga muskler. I år är målsättningen att uppehålla den muskulatur som jag har utan att bygga på mer. Förkylningen har gjort att det i går var 3 veckor sedan senaste styrkepasset = jobbigt mycket träningsvärk. När jag var ung försvan den på 3 dagar men nu snackar vi 6 dagar :-(

Kämpa på där ute :-)