Förkylt

Är fortfarande förkyld men hoppas att jag kan ta en försiktig solrunda i morgon om hostan har avtagit.

Not mutch

U6 är över och tyvärr skarnavde tillvaron direkt med en hyffsad förkylning så just nu händer det inte så mycket mer på cykelfronten än att tålmådogt invnta ett tillfrisknande.

U6 etapp 4

Idag stod det gp på programmet. En kort banan centrala Tidaholm som skulle avverkas 25 varv. En grupp på ca 10 åkare kom loss men fick ingen större lucka till huvudklungan. Det ropades att gapet var 20 sekunder vilket danska som har ledartröjan fick köra ikapp.

Den som kört gp vet att det är odrägligt att ligga långt bak i klungan och gummisnoddseffekten gör att jag fick ligga över tröskeln nästan hela tiden. Vidrigt! Varför inte ligga långt fram då? Ja, för att det vill nästa alla 100 andra cyklister göra så det är antingen att ta en fight eller att förlita sig på turen. För mig fungerade turnmetoden och med 9 varv kvar hamnade jag på femte hjul bakom en dansk som jobbade för att täta luckan till isbrytarna. Under de närmaste 6 varven kunde jag ligga kvar på min tätposition och vilken skillnad det är jämfört med att ligga långt bak. I täten gick det med ett jämnt tempo och jag låg hela tiden under tröskeln.

När det återstod 3 varv gick grupperna i hop och i stället för att fortsätta köra och behålla en tätposition så slog jag av som alla andra varvpå gruppen klumpades ihop och sim salabim var jag sist igen och effekt det orkade jag inte ta mig fram till täten utan rullade nöjd i mål med huvudklungan.

Sammanfattningsvis är jag nöjd med etappen och benen fungerade väldigt bra även idag. I morgon är det en kort linjeetapp på 7 mil som ska avverkás och nu ska jag ut och resa banan.

U6 Etapp 3

Etapp 3 var en linjeetapp på 17 mil och för en gång skull regnade det inte. Etappen kördes på en vargarna som va tre mil och innehöll två backar med en lutning på ca 5% vilket inte är brantare än att en ålderstigen elefant kunde hänga med.

Jag ville försöka komma med i en utbrytning på e tappen vilket jag ägnade dom första 12 milen till. Tror jag gick med 8 av 10 försök men missade den som till slut kom iväg. Mina krafter hade förstås börjat sina efter alla tokryck och dom sista milen av etappen var riktig jobbiga. I målbacken fick jag i princip tömma alla förråd för att rulla i mål i slutet på huvudklungan utan att klockan skulle ticka över till en ny måltid vilket jag lyckades undvika.

I totalen ligger jag på plats 29 och taktiken för dagens GP (etapp 4) är att hänga med huvudklungan i mål.

Resultat etapp 1

Sista rycket

Gör sista arbetsveckan före semestern denna vecka och direkt efter jobbet på fredag bär det iväg söderut. Målet är att landa i Tidaholm någon gång under söndag och sedan köra U6 cycle tour som startar med prolog på måndag. Har sett på anmälningslistan att det är bra cyklister med, bl.a. Danska landslaget. Så vad har en norrländsk veteran med det att göra kanske man undrar? Ja, inte vet jag men det ska ändå bli kul att både få köra så många etapper (har aldrig gjort det) och dessutom få göra det i stenhård konkurrens.

Träningen har fått ta en liten paus några dagar efter sm fram till i söndags när jag spottade i nävarna igen. Hade sällskap av Janne som jag vuxit upp med och vi fick en fin cykeltur tillsammans från Ö-vik till Sollefteå med avslut på Hallstaberget som innebar en avslutande stigning på ca 250 höjdmeter. Snittlutningen ligger mellan 5 och 6 % men i vissa partier är det 12% enligt Garmin så jag fick ta i med bägge benen (så att säga) för att ta mig upp.

På fredag startar veteran-SM och inte heller detta år kommer jag att vara med. På nåt sätt vil jag köra med elitlicens så långe det bara är möjligt. Veteranklasserna finns det gått om tid att svettas i. Daniel Dyrander kommer glädjande nog att köra veteran-SM i Härnösand för Team Norrbotten. Han bor i Skaulo och för er som inte vet var det ligger är det en by efter E10 mellan Kiruna och Gällivare (se http://kartor.eniro.se/m/9OBJK). Jag är säker på att han kommer att vara med i toppen på H40 på både tempoloppet och linjeloppet. Om tillfälle ges kanske det blir ett stopp i Härnösand för att hälsa på mina klubkamrater i Team Norrbotten, annars önskar jag alla lycka till på SM. KÖR HÅRT!

SM-rapport

Linjeloppet

Blev inte alls som någon hade tänk sig skulle jag gissa. Starten och uppropet skedde på stortorget i Södertälje och innan jag rullade dit tog jag en sista titt på väderprognoserna och ingen visade något tecken på regn. Sköänt med tanke på de sista dagarnas ostadiga väder.

Väl nere på torget börjar det ganska snart att regna. Regnet tilltar och vi står alla under skydd huttrandes för att hålla värmen. Starten skjuts inte fram utan genomförs enligt tidtabell vilket är synd med tanke på att regnet hela tiden tilltar. När starten väl gått så tilltar regnandet exponentiellt och till slut så är det ett regelrätt skyfall som innebär att ingen i startfältet har någon bromsverkan i utförsbackarna i Södertälje centrum.

I stundens hetta med dålig sikt (ja det regnade så mycket att sikten var klart begränsad) valde en del att ta det lugnt och inte riskera mer än lovligt, medan andra ökade på riskmomentet och åkte på skorna i utförsbackarna för att få lite bromsverkan.

Jag valde den mer beskedliga strategin och tog det lugnt. Tyvärr innebar det i kaoset att klungan helt plötsligt var borta. Jag trampade på några varv och kom i kapp några ströcyklister så till slut var vi en grupp på fem cyklister. När vi var 5 minuter efter klungan blev vi avplockade från banan eftersom arrangörerna inte kunde kontrollera biltrafiken.

Så linjeloppet blev en flopp för min del.

Tempoloppet

Denna gång var vädergudarna lite mer barmhärtig och bjöd bara på några skurar som inte påverkade mig alls. Jag startade i den senare delen av fältet som hade två minuters startmellanrum.

Kände mig rätt laddad när jag gav mig iväg men hade bestämt mig för att inte gå ut för hårt. Fem mil är långt även om man disponerar krafterna rätt och jag ville inte riskera att hamna i någon kris på vägen hem. Första milen gick snabbt och jag tror att snittfarten var strax under 47 km/h och jag förstod att det skulle gå lite långsammare på hemvägen. Det såg också så ut på de cyklister som jag så småningom började möta.

Banan var en typisk svensk tempobana med ett par sega lutningar men inget utöver det vanliga. I alla typer av motlut tycker jag att farten sjunker mer än vad den borde göra och så tänker jag att jag måste vara den långsammaste tempocyklisten i uppförsbackar. Känns ofta lite komiskt att sitta nerborrad i sina trikåer och dumstrut på huvudet när min hypermoderna GPS-dator visar genant låga hastigheter.

För att återgå till loppet så fortsatte jag att trycka på utan att förivra mig. Var uppe på olovliga ansträngningsnivåer ett par gånger men lyckades samsa mig och ta det lite mer behärskat igen. Strax innan vändningen märkte jag att jag tappat på framförvarande cyklist men jag hade å andra sidan inte blivit omkörd av bakomvarande så det båda väl rätt ok. Tror att min snittfart låg på ca 45 km/h när jag rundade flaggvakten (har inte hunnit analyserat data ännu).

Ett nytt inslag i arrangemanget var att arrangörer vid 3 tillfällen gick ut och ställde sig mitt i vägen den sista km och även fast jag visste var vändningen var, blev jag ändå osäker på vad det betydde och det är jag fortfarande. Var säkert tänkt att vara något bra men jag blev bara förvirrad. Är det någon som vet?

På hemvägen började jag känna av tröttheten lite mer och tog det lite lugnar i de partier där det gick lite lättare. Hamnade bakom några trafikanter i samband med en rondell där jag fick bromsa mer än jag planerat och förlorade ett par sekunder men inget av betydelse.

Snittfarten var fortsatt hög på hemvägen trots att jag trodde den skulle bli tyngre med tanke på rådande vindförhållanden. Vissa partier var det inga problem att hålla en fart på 50 km/h trots att det var platt. När det var ca 5 km kvar visste jag att banan svängde lite mot vinden och jag trodde att de sista fem km skulle bli tuff i motvinden och vågade inte stoppa huvudet under armen och brassa på som jag hade planerat. Jag vågade inte chansa och riskera att få kram och bli helt stillastående i motvinden.

I efterhand vet jag att det aldrig blev någon motvind sista kilometrarna mot mål så min passiva taktik gjorde förstås att jag sumpade några sekunder sista biten mot mål i stället för att knapra in några sekunder. Nu var jag till slut 26 sekunder från att nå min målsättning och placera mig bland de 10 främsta och det hade jag ändå inte kapat med en aggressivare taktik sista kilometrarna mot målet.

Trots att jag missade topp 10 och trots att jag hade en passiv taktik (inte riktigt likt mig så att säga) sista kilometrarna så är jag jättenöjd med mitt lopp och även med min placering.