En veckas vila

Förra veckan var jag sjuk och fick avstå från cyklingen. För mig var det personbästa i kort förkylning och trots att jag hade feber en dag eller två verkar jag inte alls har tappat så mycket som jag brukar efter en förkylning. Bra där!

Nu har coach Petter (@larssonpetter) skruvat om fokus på träningsupplägget lite vilket betyder mindre tröskel och mer VO2-intervaller. Körde ett uppvakningspass i söndags med ett lätt och kort ”tröskelpass”. I går kväll vred jag på lite mer tid och belastning och körde en 3x15 på 330 w vilket kändes oförskämt lätt. Jag blev klar med träningen i går kväll först vid nio-tiden och när klockan ringde strax efter kl sex i morse kändes det inte helt naturligt att kliva upp och köra ett VO2-pass. Men jag lyckades övertala benen och landade mina treor på mellan 415 och 430 w. Nöjd med tanke på att jag var krasslig förra veckan.

Snart nytt träningsblock

Är nu inne på vecka 4 av 4 på träningsblocket som i huvudsak har handlat om distans och tröskel. På söndag kommer Coach Petter att ha ett nytt program klart och det blir intressant att se om det är någon förändring i upplägget eller om det fortsatt blir mycket tröskel och distans.

Tidigare åren har jag skött träningen efter eget huvud och förstånd vilket har nackdelarna att det är lätt att ställa in ett träningspass och det är också enkelt att välja ett pass som känns minst jobbigt. Med Petter som coach så får jag 20 års uppdaterad träningslära och en plan som jag ska följa och så långt har det fungerat väldigt bra. Nu är det svårare att ta beslut om att hopa över ett pass eftersom Petter har en plan och om jag inte tränar efter den planen är ju Petters arbete bortkastat. Men så är jag också i bättre form än jag brukar vara i den här tiden på året. I går stod forcerade trösklar på programmet i form av 6 st. femmor som jag körde på 370 W. Utom den sista som jag provade på 400 W och det gick det också. Men det jobbigt satan.

Idag är det distans som gäller och i morse blev det två timmar innan jobbet och nu tänkte jag köra 1,5 timme till på väg hem från jobbet. Mornarna kan vanligtvis kännas tunga när jag kliver ut på bron och det är blåsigt, mörkt (vi bor lite avsides så att säga) och kallt. Men i morse kändes det lite som att våren kommer även i år och snart är det ju dessutom som vanligt dags för en sväng till Mallis.

Nä, nu ska jag ut och cykla!

Elproblem

I veckan har vi haft lite problem med en jordfelsbrytare som löst ut vilket bl.a. har gjort att all utebelysning har varit nersläckt. Och där vi bor finns ingen gatubelysning utan där är var och en sin egen ljuskälla.

Efter idogt sökande hittade jag till slut felet som var en jordkabel och en ledare som båda hade fått höljet skadat. Kablarna var förmodligen inte i direkt kontakt med det fuktiga vädret gjorde att några elektroner kunde hoppa över till jorden, och det räckte för att jfb skulle lösa ut.

Träningen går framåt, även om benen känns stenstumma för dagen. I kväll väntar 3x20 eller 4x10 och valet kommer att avgöras utifrån humöret när jag drar igång trainern. 

Nya bud

Eftersom träningen haltade lite förra veckan har jag fått ett nytt upplägg från @larssonPetter för denna vecka. Liter kortare intervallpass med lite lägre belastning än planerat men det känns ändå rätt ok så jag kör på med lite extra belastning. Det ska vara helt ok enligt @larssonPetter att göra så.

I morgon funderar jag på att göra skidpremiär för säsongen. Tänkte spänna fast utrustningen på cykelkärran och ta en runda efter att jag släppt av Pirac på dagis. En timme lär räcka för att bli trött.

Tidigare i dag åt jag lunch med kamrat Jonas som på något märkligt vis är glad över att ha kvalat in till UMTB http://www.ultratrailmb.com/ till hösten. Han konstaterade att det var läge med lite viktnedgång eftersom det handlar om att avverka typ 16000 höjdmeter på ett dygn eller så. Jag insåg samtidigt att även jag borde gå ner några kilon för att slippa plågas mer än jag gör redan i dag när det blir uppför. Jag brukar gå ner ngåra kilon under våren men sedan när sommaren kommer med grillat och kalla öl så brukar motivationen att banta hamna längst ner i hjärn-hierarkin så jag får se var beslutet landar i år. Tills vidare tänkte jag knalla på kiosken och köpa mig en dubbel-Daim :-)

Forcerad tröskel

Coach Petter har en variant på tröskelpass som han kallar forcerad tröskel och tanken bakom upplägget är förstås att förmå kroppen att flytta tröskeln uppåt. Inte mysa på i samma spår som tidigare liksom.

I helgen brassade jag av två forcerade tröskelpass och såhär direkt kan jag säga att dom är BETYDLIGT trevligare än 3x20 W som jag har avverkat på 320 W tidigare. Den forcerade varianten på 6x5min har jag tidigare kört på 340 men i helgen tyckte jag att det kändes så bra att jag skruvade upp belastningen så att snittet landade på 350 W båda passen. Och det är ju alltid trevligt med framsteg.

På grund av jobbet väntar nu tyvärr två vilodagar men sen, så jä....

Tuff morgon

När klockan ringde för tröskelpass kl 6 i morse krävdes det all min motivation för att fösa undan latmasken och faktiskt kliva upp. Dessutom hade jag ju precis klivit av cykeln från gårdagens distanspass men det satt nog inte kvar i benen som tur var.

Planen var 3x15 på 320 W men redan det första blocket var odrägligt jobbigt. Det andra blocket krävde en ren kämpainsats vilket inte riktigt ska behövas för att ta sig igenom tröskelpass. Kändes i benen som att jag låg över tröskeln men effektmätaren visade att jag låg under. Litade ändå på min känsla och nollade effektmätaren inför sista blocket och då kändes 320 W helt plötsligt som överkomliga och betydligt lättare än det hade gjort före nollning. Förmodligen behövde en nollning med andra ord. Inför det tredje och sista blocket var dessvärre mina ben rökta och jag lyckades bara krama fram 310 W men då tror jag som sagt att de första två låg runt 330-340 W. Inte konstigt att jag var rökt. Men nu får jag ju vila ett helt dygn och då jäklar, blir det nya tag.

Några reflektioner från förra veckans träning (inga nyheter utan, men ändå):
1. Kvittera inte ut veckans enda lediga dag på måndag. Spar den till senare i veckan.
2. Kör inte distanspassen i början av veckan utan då ska kvalitetspassen köras. Distanspassen orkar alltid benen men år dom rökta blir det inte mycket av ett VO2-pass.
3. Motivation är en nödvändighet.

Nytt pass och trötta ben

I går på väg hem från jobbet blev det ett nytt pass för mig i tröskelsammanhang. coach Petter hade planerat 3x15 minuter och om du läser detta Petter så VAR DET SKITJOBBIGT. Planen var en snitteffekt på 330 W men mitt slarvande med träningen under julen har gjort att jag ligger lite efter och fick nöja mig med 325 W. Vanligtvis brukar jag tycka att distanspass är ganska bekväma för benen (utom när det blir 5 timmars distanspass vilket väldigt sällan händer) men gårdagens tröskelpass tregångerfemtonminuter satt kvar i benen under hela distanspasset i morse. Många cyklister pratar om krispiga ben när dom är trötta men så brukar inte mina ben kännas. När mina ben är trötta brukar dom kännas sega och klumpiga och kanske något annat också men absolut inte krispiga.

Nu hoppas jag på en snabb återhämtning så jag orkar med en timmes cykling hem i kväll.