Helgens träning

Rent allmänt har jag rätt kort tålamod. Jag skulle inte säga att det är dåligt eftersom det ibland är bra med kort tålamod eller rent av frånvaro av tålamod. Kort är det hur som helst rätt ofta. För cyklingens skull innebär det bland annat att jag sällan kör långa träningspass. Antal träningspass över 2,5 timmar är i huvudsak de jag får till på Mallis. På svensk mark är antalet förmodligen lätta att räkna på fingrarna. Jag delar hellre upp träning i två pass vilket jag ibland gör på vardagarna när jag först cyklar på morgonen och sedan kanske kör ett intervallpass på kvällen. I lördag körde jag först ett VO2-max pass på trainern och senare på kvällen blev det drygt en timme på temporaketen i kvällssolen. Söndagen bestod helt av utomhuscykling i solskenet, vilekt börjar bli en trevlig vana nu. Förmiddagen användes till en timmes tröskelpass på tempocykeln i rätt hård blåst. Trött blev jag dessutom. På eftermiddagen fick det bli ett lugnt pass i två timmar.

På morgonrundan i morse kändes benen riktigt sega och när jag väl kom på jobbet var jag också lite snurrig i huvudet. Planen är att köra 20 km tempo på tid med Gimonäs Ck i kväll men som det känns nu får det kanske bli träning utan klocka. Känslan får avgöra.